...jag kallar den så.
Den står på begravningsplatsen alldeles nära graven.
När pappa levde var vi ofta dit på söndagarna för att "hälsa på" mamma.
När vädret tillät satt vi där på bänken och ibland hade vi fika med oss.
Nu står bänken där så tom.....SAKNAD.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar